Godis och påsk-tupp till mig! 

Mamma och pappa var ju här förut idag, dom hade med sig påskgodis och en söt liten påsk-tupp till mig :) Gulligt! *tack!* Dessutom hade mamma gjort en sockerkaka som hon hade med sig, jättesmarrigt!

Var hos syrran nu ikväll och tittade på Robinson, hon var valpvakt till en söt, liten Molly som hade massa spring i benen :) Så gullig så!

Kom typ nyss hem, har tagit kvällens penicillin och ska snart lägga mig i sängen tillsammans med David, vi ska zappa lite och se om vi kan hitta något sevärt. Men jag är jättetrött så kommer säkert somna ganska fort.

Sov gott alla!

Tack söta ni för alla fina ord! <3

Sov halvbra inatt, svettades som en tok och vaknade flera gånger. Men klev upp vid 10 iaf så det blev iaf några timmars sömn, skönt! Hade dock svårt att somna inatt, försökte komma ihåg allt som läkaren sagt, allt känns väldigt diffust och nästan som en dröm, vad han svarade på några av mina frågor kommer jag inte äns ihåg. Jobbigt. Men hade jag fått något negativt svar borde jag ha kommit ihåg det.

Men det känns bra iaf, att nu håller dom koll på en, så man förhoppningsvis blir frisk snart och att det "bara" är urinvägsinfektion och inget mer.

Jaja, nog om detta! :) Snart kommer mami och papi hit på lite kaffe och kaka. Blir trevligt! Ikväll blir det förmodligen Robinson med systra mi! Jag står för ostbågarna och hon för sodastreamern ;)

Tjarrå!

Och tack ännu en gång för att ni är så gulliga! *puss*

Alltså, vilken ROLIG fredag vi har haft. Eller så kanske inte.

Det började med att jag blev asless på att jag hade feber, andra dagen i rad, som jag har haft till å från i över en månad, tillsammans med halsont.

Så jag ringde Primärvården här i centrum, jag fick en tid så jag och David traskade upp dit. Fick komma in ganska fort, och läkaren där lyssnade på hjärtat, tog blodtryck, kollade snabbsänkan och tittade lite i halsen.

Men när hon lyssnade på hjärtat tog det en vääldig tid, hon sa att hon skulle hämta en till läkare som fick lyssna. Jag blev mer och mer orolig under tiden vi fick vänta innan han dök upp.

Fick sedan svar att snabbsänkan visade inget speciellt.

Men däremot visade det sig att dom hör blåsljud på hjärtat. Så dom skickar en remiss till infektionsavdelningen på sjukhuset, och ordnar samtidigt en taxi till oss som tar oss till akutmottagningen.

Där fick vi vänta kanske 30 minuter innan jag fick komma in. Den här gången fick inte David följa med, utan han fick vänta i väntrummet medans jag blev tillsagd att ta av mig helt på överkroppen och ta på mig en sån där fin skjorta..

Fick lägga mig på en brits och sköterskan skulle börja med att kolla EKG, så hon sprutar på nåt kallt, vatten tror jag, och sätter fast sånna där ploppar på typ hela mig. Scary! Blev tillsagd att försöka slappna av, vilket såklart inte var så lätt! Vid det här laget var jag DÖRÄDD och såg framför mig hur jag låg i operationsrummet för att byta hjärta med någon. Typ.

Ja iaf, efter EKG provet så tog hon blodprov och blodtryck. Blodtrycket var högt även denna gången (även på primärvården), jag hade 133/89. Det där 89 borde ligga runt 70, men hon antog att jag var nervös, och jag kunde inte annat än hålla med henne.

Därefter fick David komma in och vi blev tagna till ett eget litet rum. Satt där och väntade kanske 5-10 minuter på doktorn. När han kom så sa han att EKG kurvan såg bra ut, och han lyssnade på mitt hjärta, och han hörde också dom där blåsljuden, men han sa att det var väldigt vanligt, 30% av befolkningen har sådär.

Men blodprovet hade han inte fått svar på än vid det laget, så vi fick vänta över 1,5 timme! Kan ni förstå vilka hjärnspöken som började dyka upp i mitt huvud?! Alla möjliga sjukdommar var jag säker på att jag hade till slut.

När han till slut kom in så berättar han att mina värden var bara bra. Och jag kunde pusta ut. Innan han gick så frågar han om jag inte har haft några andra problem, typ med kisseriet. Näe, inte mer än att jag har fått kissat lite oftare än vanligt, sa jag. Det trodde jag ju berodde på febern, för när man e sjuk kissar man ju mer.

Ja, du kan ju lämna ett kissprov för säkerhetsskull iaf då, sa han. Så det fick jag också göra, efter att sköterskan hade tagit en blododling, så det var bara att ta fram andra armen så hon fick sticka mig. Och hon höll på läänge den här gången, var väl mer blod dom ville ha.

Det där blodet ska skickas iväg och dom kommer ringa mig till veckan, måndag eller tisdag. Och då, oavsett svar, så ska jag få en tid för att göra ultraljud på hjärtat. För att se om det är något fel med hjärtklaffarna...usch läskigt. Men David ska följa med då, det känns ganska givet. Allt som har med hjärtat att göra känns obehagligt.

Men det sista jag gjorde var att gå och kissa och lämna det där kissprovet. Jag gick in i vårat rum igen och började byta om lite smått, ville ju vid det här laget inte ha den fina skjortan på mig längre som ni kan förstå.. =)

MEn så kommer läkaren in igen, och säger "Du har urinvägsinfektion". OKEJ, sa både jag och David, och jag fattade ingenting. Men jag har ju inte haft nåt ont! Alls! Bara kissat lite mer. Konstigt.

Och det kunde även förklara min feber, sa han. Så han gav mig 2 penicillintabletter, har precis tagit en och ska ta den andra imorgon bitti. Sen skulle han skicka ett recept elektroniskt, så jag ska på apoteket imorgon och hämta resten av kuren, som jag ska äta i 5 dagar.

Men vad skumt! Det är alltså urinvägs infektion! Det har jag aldrig haft!

Jag frågade om hur vi skulle göra med hjärt-ultraljudet, om det fortfarande var nödvändigt, och det tyckte han ändå att jag skulle göra, för att vara på den säkra sidan. Och det kan jag hålla med om, har man blåsljud kan det vara skönt att se så det inte är något allvarligt.

Men vilken HIMLA tur att han kom på att jag borde lämna kissprov!

Nu luktar jag inte hallon under armarna som ni kanske förstår, vilken hemskt jobbig dag psykiskt jag har haft! Ska ta en skön dusch och äta något, är jättehungrig! Sedan sova. Himla trött också.

Natti natti!